Idag funderade jag på saker jag inte gillar hos andra. Omständighet t ex.
Som när jag och en vän ska åka på en utflykt. Jag slänger ner några grejer i en väska och är redo att dra. Min vän behöver lång tid på sig för att förbereda sig, tänka på vad som ska med, ska vi bada så ska alla handdukar vikas, filtar rullas ihop, strandstolar kontrolleras, det ska kollas om det finns någonstans att köpa dricka på vägen och hur vädret är när vi kommer fram, innan vi kommer dit.
Min känsla är att ”vi” försvinner”, det vi ska göra tillsammans är inte längre viktigt, utan den personens egna behov blir större och de påverkar dessutom oss, eftersom vi inte kommer iväg när vi bestämt. Det känns som att jag blir hängande i luften bara och att kompisars grejer är det viktigaste av allt. Det är såklart bara mina känslor.
Sist detta hände tänkte jag: ”Vilken nytta kan jag ha av detta?” istället för ”jag är drabbad av detta”.
Oj vad det hände grejer. Min långsamma vän t ex, min nytta är att jag behöver titta på varför jag upplever att jag måste vara så effektiv hela tiden. Som ibland skapar en känsla av att tiden inte räcker till. Och nyttan är också att jag behöver reflektera över vad jag har för måsten i livet just nu. Vad skulle jag känna om jag tog mer hand om mina saker, t ex vek handdukarna, skulle jag känna att jag tog mer hand om mig och mitt? Känna mer närvaro?
Nu börjar jag istället känna tacksamhet istället för irritation.
Och det där med att jag inte känner mig viktig ibland i kompisens sällskap, då ställer jag mig i stället frågan ”Var i mitt eget liv behöver jag hantera något som om det var det viktigaste i livet just nu?”
Vad irriterar du dig på hos någon?
Vad kan du ha för nytta av det?